Den här enorma saknad, tomhet som ekar inom mig. Det är som en bäcksvart tunnel utan slut. Åtminstone ser jag inget slut på de. Inget ljus, ingen lättnad. Bara saknad och tomhet.
Nästan var dag trycker jag undan känslor jag inte borde, känslor som borde få kännas och bearbetas.
Men det hela gör mig bara mer och mer vilsen.
Tog hennes foto på fläkten igår och bara stod och tittade. Vart är du? Vad fan hände?
Varför får inte jag ha min mamma hos mig längre? Jag kände sån enorm tomhet, och värst av allt. Jag kände mig ensam och otroligt vilsen.
Hela detta med att mista min mamma har vänt min båt upp och ner.
Jag vet inte vad jag vill längre, allt känns fel. Jag vill inte leva såhär är allt min kropp skriker. Men hur går man vidare? Hur vänder jag blad när min vilsna själ inte ens hittar boken?
Jag står i en lång svart tunnel utan en hint om ljuse, hur ska jag veta vart jag ska gå. Hur jag hittar rätt. Jag är vilse, så jäkla vilse....

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, allt känns så kaos och så jobbigt att de blir för mycket. Jag är vilsen i mina egna tankar och känslor.
Jag försöker uppehålla mig med att göra saker för slippa tänka efter, för måste jag tänka efter så måste jag känna efter.
Det skrämmer mig, för jag vill helst inte känna efter för det mesta gör bara ont just nu.
Vi närmar oss Jamies födelsedag och kalas, men hela jag känner mest ångest inför de. För jag har bjudit alla utom min mamma, kan man skicka inbjudan till döda?
För det är sååå fel att hon inte kan vara med oss, när vår älskade plutt fyller 2år.
Nä kolla nu måste jag känna efter, å de för ont, så jag stoppar för idag.
Godnatt.

Jag har startat denna blogg för kunna ventilera alla mina tankar och känslor. Jag skrev mig igenom gymnasiet för det hjälpt att hantera livet lite lättare. Just nu är där mycket som far genom mitt huvud efter min mammas bortgång 1december.
Känns som jag står i en helt ny och främmande värld och jag har ibland kommit på mig själv med att försöka slippa känna och distrahera mig för slippa tänka.
Så nu ska jag försöka låta mina tankar bli ord så kanske jag kan få lite ordning i skallen och ro i kroppen så småning om.
Kommer låsa vissa inlägg då jag kan känna att allt delar jag inte med mig med alla, bara utvalda. Så fråga isåfall, i värsta fall får ni ett nej haha. ;)
kursiv text